Forskning om ljudutjämning

Forskningen är tydligast om två saker: ljudutjämning avlastar lärarens röst, och bättre signal i förhållande till bruset hjälper elever att uppfatta och minnas det som sägs. Effekten på betyg och provresultat är mer blandad. Här är studierna, med länk till varje.

Tre siffror att känna till

• 13 % av svenska lärare har röstproblem ibland, ofta eller alltid. (Lyberg Åhlander m.fl. 2011)
• 88 % av de 17 lärare som svarade efter Uppsalas försök upplevde att de behövde höja rösten mer sällan. (Uppsala kommun 2020)
• 4 av 5 mätta klassrum klarade inte Boverkets ljudkriterier. (SPSM 2015)

Studier i detalj

• Lyberg Åhlander m.fl. 2011, Journal of Voice: Lärare på 23 slumpvis valda svenska skolor. 13 % hade röstproblem ibland, ofta eller alltid. I den gruppen hade 35 % varit frånvarande på grund av rösten, mot 9 % av övriga.
• Speakers' Comfort, Lunds universitet/DTU: 487 lärare. Lärare med röstproblem påverkades mer av rummets akustik och belastning.
• Jónsdóttir m.fl. 2003, Folia Phoniatrica et Logopaedica: Fem lärare, en arbetsdag med och utan förstärkning. Med förstärkning var ljudnivån i rösten lägre, röstkvaliteten bedömdes bättre och lärarna kände mindre trötthet i rösten.
• Massie & Dillon 2006, Australian Journal of Education: 12 klasser i årskurs 2 i Australien; åtta av dem växlade en termin med och en utan. Ljudutjämning förbättrade läsning, skrivning och räkning, både för elever med engelska som modersmål och som andraspråk.
• Dockrell & Shield 2012, JSLHR: 186 elever 8–11 år, kontrollgrupp, sex månader. Bättre hörförståelse i klassrum med sämre akustik. Ingen skillnad i läsning, stavning eller räkning. Nyttan var störst i rum med lång efterklang.
• Hurtig m.fl. 2016, Frontiers in Psychology: 72 tioåringar i Gävle. Vid +12 dB signal mot brus mindes barnen fler ord än vid +3 dB (sannolikhet 0,32 mot 0,20).
• Crandell & Smaldino 1996, American Journal of Audiology: 20 barn med engelska som modersmål, 20 som andraspråk. Andraspråkseleverna uppfattade meningar i buller sämre, och skillnaden växte när förhållandena blev sämre.
• da Cruz m.fl. 2016, Noise & Health: 20 elever och en lärare. Bättre resultat på ett lästest och mindre röstansträngning. Liten grupp.
• Uppsala kommun 2020: 30 system på fem skolor i ett år, enkät. 88 % av lärarna minskat behov att höja rösten, 59 % upprepar instruktioner mer sällan, 84 % av eleverna hänger med bra eller mycket bra. Enkät om upplevelser: 17 lärare svarade efter försöket, och ljudnivåer mättes inte.
• Heeney 2004, NZ Acoustics: 626 elever på fem skolor i Nya Zeeland. Över hälften av lärarna kunde tala naturligt med lägre röststyrka. Fackrapport, inte granskad.
• SPSM 2015, Vad var det du inte hörde?: 85 klassrum för elever med hörselnedsättning i Stockholms län. Fyra av fem mätta klassrum underkändes mot Boverkets kriterier.

Vad forskningen inte visar

• Att ljudutjämning höjer betygen. En kontrollerad studie med 186 elever fann ingen skillnad i läsning, stavning eller räkning. (Dockrell & Shield 2012)
• Att alla klassrum behöver ljudutjämning. I rum som redan har bra akustik är nyttan liten.
• Att teknik kan ersätta akustik. Absorbenter och ljudutjämning gör olika saker och kompletterar varandra.

Vilka elever gynnas mest?

Alla elever kan ha nytta av tydligare tal. Studierna pekar särskilt på:

• Elever med hörselnedsättning: Även en lindrig nedsättning gör det svårare att uppfatta tal i buller.
• Elever med annat modersmål: Andraspråkselever uppfattar tal i buller sämre, och skillnaden ökar när bruset ökar.
• Yngre elever: Barn är mer känsliga för buller och efterklang än vuxna.
• Elever som sitter längst bak: Den direkta rösten blir svagare med avståndet.

Prova själva. Läs studierna, och prova sedan i ert eget klassrum. Vi lånar ut ett system gratis i 30 dagar. Ring 0303-191 99.